top of page



Jag har läst Eufori av Elin Cullhed. Författaren har tidigare gett ut en roman för unga vuxna, Gudarna. Boken nominerades förra veckan till årets Augustpris och har fått finfina recensioner. Boken handlar om Sylvia Plath, men är en skönlitterär text och man uppmanas att inte läsa den som en biografi.




Sylvia Plath tar sitt liv endast 30 år gammal den 11 februari 1963. Två månader tidigare skriver hon, i boken, sju skäl att inte dö. Eufori handlar om Sylvia Plaths liv med den kände poeten Ted Hughes och deras två barn. De har flyttat från London ut på den engelska landsbygden. Sylvia, som är amerikanska, skriver ljugiga brev hem till sin mamma om sitt påhittade idylliska liv. I själva verket är hon djupt deprimerad, svartsjuk, med rätta; den kände poeten är otrogen när sonen bara är någon månad gammal (med Assia Wevill, som han får barn med och som några år senare gasade ihjäl både sig själv och deras dotter), avundsjuk på sin man, poeten, som lyckas sno åt sig både resor till London, men ännu värre, TID ATT SKRIVA. Det hon mest av allt vill, men inte kan, eftersom hon, som kvinna, ska ta hand om barnen. Hon är inte bara deprimerad. Ibland kan hon vara djupt lycklig över att få hålla på med hushållssysslor. Drömmer om att baka det perfekta formbrödet, den godaste sockerkakan, sticka något fint. Eller är det hennes vision av att förmå känna lycka över att sysselsätta sig med sådant? När hon väl gör det så längtar hon bara efter att dra sig undan och skriva.


Det gör ont i magen att läsa om hur hon letar i huvudet för ett "recept på gårdagen". Vad som gjort att hon känt sig lycklig. Vad hon gjort just den dagen som fått oron i huvudet att släppa.


Det var inget lätt äktenskap (finns såna?). Ted Hughes är känd poet, social, omtyckt, har "kvinnotycke". Han älskar publik och uppmärksamhet. Sylvia Plath når berömmelse för sin bok Glaskupan först efter sin död, den blir en modern klassiker för flera generationer. Fram till sitt självmord jagas hon av oro för att inte ha tid att skriva, att inte bli tagen på allvar. På en middag får Ted prata om poesi, med den unga grannflickan, medan hon får leka med barnen på golvet och få frågor om barn och matlagning.



Hennes räddning blir tanken. Att förmå sig att tänka att den här upplevelsen ska hon skriva om. Att tänka att hon kan skriva om de förnedrande och sorgliga händelserna blir en verklighetsflykt och en tröst.


Eufori var fantastiskt bra. Varenda mening kändes i magen.

Igår tillkännagavs nomineringarna till årets Augustpris. Av de nominerade i kategorin Årets svenska skönlitterära bok har jag läst en. Men den var i och för sig så bra och, ja, jag blev så påverkad av den att jag kanske inte kommer kunna läsa någon bok på ett tag. Fast så tänker jag alltid och sen kan jag det ändå. Men LÄS den om du inte redan gjort det. Nästa vecka skriver jag om vad jag tyckte.


Eufori. En roman om Sylvia Plath av Elin Cullhed. Så här fin är den:







De övriga nominerade är säkert också jättebra men det vet jag ju inte än.


Återliv. Med Skapelsen och Kvällens frihet


Europa, Maxim Grigoriev

När vi var samer, Mats Jonsson


Singulariteten, Balsam Karam


Den svarta månens år, Ellen Mattson


PS det finns också kategorierna Årets svenska fackbok, Årets svenska barn- och ungdomsbok och Lilla Augustpriset, men det handlar ju inte den här bloggen om.

Jag kommer inte hinna göra något annat än att läsa i oktober. Kolla alla bra böcker som släpps! Här är sex av dem:

fjkldajfda





























Claire Keegan är en av Irlands största författare. Bara det gör att jag vill läsa hennes böcker. Irland! Är ju ett favoritland, trots att jag aldrig varit där. Men ändå! Hon har vunnit en massa priser och publicerat noveller i The New Yorker. Det tredje ljuset är en modern klassiker på Irland och nu efter elva år kommer uppföljaren, Små ting som dessa. I Det tredje ljuset skickas en flicka till fosterföräldrar utan att veta när hon kommer att återvända.


Harvey är en roman om Harvey Stein, skriven av Emma Cline. Vill man läsa en bok om filmproducenten som dömts för sexuella trakasserier av hur många kvinnor som helst? Jag läste en intervju med författaren Emma Cline, angående hennes förra bok, Daddy, och tyckte hon verkade klok, intressant och jäkligt begåvad. Tänkte att en person som hon skulle kunna skriva en bra bok om äcklet Harvey Stein. Och det gjorde hon.


Skådespelaren och nu också författaren, Rachel Molin, har debuterat med boken Dungen. Om vänskap och livshemligheter. Gör som jag och provläs här! Hur bra sida är detta egentligen förresten? Som att ha hela bokaffärens böcker hemma och gå runt och läsa i. Varsågod för bra tips.


Äntligen! Tredje delen i Fredrik Backmans serie Björnstad - Vinnarna. Det har gått två år sedan allt som ingen vill tänka på hände, alla har försökt gå vidare men något med den här delen av skogen låter oss aldrig riktigt göra det. Vi är en stad med sorg i hjärtat och våld i luften, vi älskar sagor med lyckliga slut men innerst inne visste vi nog alltid att det här inte var en sådan. Åh! Måste läsa. Och om du inte sett serien på HBO av de två första böckerna så är det ett hett tips. (Fast böckerna är bättre.)


Malin Persson Giolito is back! Sedan hennes förra bok har jag roat mig med att läsa Malins Instagram som är fullt av roliga smarta texter. Men nu kan jag snart läsa hennes nya, I dina händer.

UPPDATERING: Nej - boken skulle släppas i oktober, men kommer först i februari 2022. SNYFT!


Slukhål är fortsättningen på Rotvälta, Tove Alsterdals nya deckarserie. Om Slukhål är lika bra som Rotvälta så är den superbra. Suveräna naturskildringar från Höga Kusten. Tror jag, aldrig varit där. Så Irland och Höga Kusten nästa alltså. Polisen Eira Sjödin kommer tillbaka till Kramfors där hon växte upp, för att ta hand om sin dementa mamma.


Tidigare månadsboktips med nya böcker finns här:



bottom of page